Skip to main content Accessibility help
×
Hostname: page-component-586b7cd67f-dsjbd Total loading time: 0 Render date: 2024-11-28T03:17:42.423Z Has data issue: false hasContentIssue false

9 - Demographic conditions

from PART III - MATERIAL GROWTH (to c. 1350)

Published online by Cambridge University Press:  28 March 2008

Knut Helle
Affiliation:
Universitetet i Bergen, Norway
Get access

Summary

In the Viking Age and the Middle Ages the vast majority of people in the Nordic countries were peasants or people who worked within the framework of the peasant economy. The first clear tendencies towards urbanisation are discernible from the late eighth century. In the ninth century Ribe, Hedeby, Birka and Skiringssal/Kaupang may have had a total of 3,000–5,000 inhabitants. At the end of the tenth century urban development entered a new and vigorous phase (see Chapter 11). The number of towns grew rapidly, especially in Denmark, but with a few exceptions they remained quite small, counting their permanent inhabitants in hundreds or low thousands. Probably only a handful of Scandinavian towns had more than 5,000 inhabitants during the Middle Ages. No towns developed in Iceland or Føroyar. Roughly estimated, Viking Age urban populations barely exceeded 0.5 per cent of the total population in any Nordic country. At the end of the high Middle Ages this proportion may have increased to about 3 per cent in Sweden and Norway; only in Denmark may it have exceeded 5 per cent.

After the establishment of Christian church organisations the clergy came to constitute a social class of its own, and in the course of the high Middle Ages the secular aristocracy of the three Scandinavian kingdoms developed into a privileged nobility in the service of the Crown. These two social élites reached their highest numbers at the end of the high Middle Ages when they may have constituted roughly 2–3 per cent of the population: 1–2 per cent for the nobility and 0.75–1 per cent for the clergy.

Type
Chapter
Information
Publisher: Cambridge University Press
Print publication year: 2003

Access options

Get access to the full version of this content by using one of the access options below. (Log in options will check for institutional or personal access. Content may require purchase if you do not have access.)

References

Ambrosiani, B. and Clarke, H., Towns in the Viking Age, Leicester, 1994.
Andersen, P. Sveaas, Samlingen av Norge og kristningen av landet 800–1130, Handbok i Norges historie, 2, Bergen, 1977.
Anderson, T., ‘The churchyard in the Folkebibliotekstomt (Library Site), Trondheim: An interim osteological report’, in Fortiden i Trondheim bygrunn: Folkebibliotekstomten, Meddelelser, 2, Trondheim, 1986.Google Scholar
Andersson, H., ‘Medeltidsarkeologi i Bohuslän’, in Festskrift til Olaf Olsen på 60-årsdagen den 7. juni 1988, København, 1988.Google Scholar
Andersson, H., ‘Medieval archaeology in Scandinavia’, in Andersson, H. and Wienberg, J. (eds.), The Study of Medieval Archaeology: European Symposium for Teachers of Medieval Archaeology Lund 11–15 June 1990, Stockholm, 1993.Google Scholar
Andersson, H., ‘Sverige: En forskningsöversikt’, in Blom, G. A. (ed.), Urbaniseringsprosessen i Norden, 1, Oslo, 1977.Google Scholar
Andersson, H., Urbanisierte Ortschaften und lateinische Terminologie: Studien zur Geschichte des nordeuropäischen Städtewesen vor 1350, Göteborg, 1971.
Andræ, C. G., ‘Kolonisation, Sverige’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 8, 1963.Google Scholar
Andræ, C. G., Kyrka och frälse i Sverige under äldre medeltid, Studia historica Upsaliensia, 4, Uppsala, 1960.
Andrén, A., ‘Städer och kungamakt – en studie i Danmarks geografi före 1230’, Scandia, 49, 1983.Google Scholar
Andrén, A., ‘State and towns in the Middle Ages: The Scandinavian experience’, Theory and Society, 18, 1989.Google Scholar
Andrén, A., Den urbana scenen: Städer och samhälle i det medeltida Danmark, Acta archaeologica Lundensis, Series in 8°, 13, Lund, 1985.
Andrén, A., Lund, tomtindelning, ägostruktur, sockenbildning, Stockholm, 1984.
Bååth, K., Öde sedan stora döden var: Bebyggelse och befolkning i norra Vedbo under senmedeltid och 1500-tal, Bibliotheca Historica Lundensis, 51, Lund, 1983.
Benedictow, O. J., ‘Den epidemiologiske transisjonen og bekjempelsen av pesten’, The Journal of the Norwegian Medical Association, 114, 30/1994.Google Scholar
Benedictow, O. J., ‘The demography of the Viking Age and the High Middle Ages in the Nordic countries’, Scandinavian Journal of History, 21:3, 1996.Google Scholar
Benedictow, O. J., ‘The Milky Way in history: Breast feeding, antagonism between the sexes and infant mortality in medieval Norway’, Scandinavian Journal of History, 10, 1985.Google Scholar
Benedictow, O. J., The Medieval Demographic System of the Nordic Countries, 2nd edn, Oslo, 1996.
Bertelsen, R. and Urbanczyk, P., ‘Two perspectives on Vågan in Lofoten’, Acta Borealia, 1/2, 1988.Google Scholar
Bjørgo, N., ‘Vågastemna i mellomalderen’, in Imsen, S. and Sandvik, G. (eds.), Hamarspor: Eit festskrift til Lars Hamre, Oslo, 1982.Google Scholar
Bjørkvik, H., Folketap og sammenbrudd 1350–1520, Helle, K. (ed.), Aschehougs Norgeshistorie, 4, Oslo, 1996.
Bjørn, C. (ed.), Det danske landbrugs historie, 1, Odense], 1988.
Blom, G. A. (ed.), Urbaniseringsprosessen i Norden, 1, Oslo, 1977.
Blomkvist, N., ‘Kalmars uppkomst och äldsta tid’, in Hammarström, I. (ed.), Kalmar stads historia, 1, Kalmar, 1979.Google Scholar
Blomqvist, R. and Mortensson, A. W., Thulegrävningen 1961, Lund, 1963.
Boldsen, J., ‘Palaeodemography of two southern Scandinavian medieval communities’, Meddelanden från Lunds universitets historiska museum, New series, 5, Lund, 1983–4.Google Scholar
Broberg, B. and Hasselmo, M., ‘Urban development in Sweden in the Middle Ages’, in Ersgård, L. et al. (eds.), Rescue and Research: Reflections of Society in Sweden 700–1700 A.D., Stockholm, 1992.Google Scholar
Bröste, K., ‘Skeletfundene fra den middelalderlige Rundbygning i Malling’, Aarbøger for nordisk oldkyndighed og historie, 1945.Google Scholar
Carpelan, C., ‘Comments on Sami Viking Age pastoralism – or “the Fur Trade Paradigm” reconsidered’, Norwegian Archaeological Review, 26, 1993.Google Scholar
Christaller, W., Die Zentralen Orte in Süddeutschland: Eine ökonomisch-geographische Untersuchung über die Gesetzmässigkeit der Verbreitung und Entwicklung der Siedlungen mit städtischen Funktionen, Jena, 1933.
Christensen, A. E., ‘Über die Entwicklung der dänischen Städte von der Wikingerzeit bis zum 13. Jahrhundert’, in Stenberger, M. (ed.), Die Zeit der Stadtgründung im Osteseeraum, Uppsala, 1965.Google Scholar
Christensen, A. E., ‘Danmarks befolkning og bebyggelse i middelalderen’, in Schück, A. (ed.), Befolkning under medeltiden, Nordisk Kultur, 2, Stockholm, Oslo and København, 1938.Google Scholar
Christensen, A. E. et al. (eds.), Danmarks historie, 1, København 1977.
Christophersen, A. and Nordeide, S. W., Kaupangen ved Nidelva, Riksantikvarens skrifter, 7, Trondheim, 1994.
Christophersen, A., ‘Ports and trade in Norway during the transition to historical time’, in Crumlin-Pedersen, O. (ed.), Aspects of Maritime Scandinavia AD 200–1200, Roskilde, 1991.Google Scholar
Cinthio, E., ‘Variationsmuster im dem frühmittelalterlichen Städtewesen Schonens’, in Frühe Städte im westlichen Ostseeraum. Kiel Papers’ 72, Kiel, 1973.Google Scholar
Cinthio, H. and Boldsen, J., ‘Patterns of distribution in the early medieval cemetery at Löddeköpinge’, Meddelanden från Lunds universitets historiska museum, New series, 5, 1983–4.Google Scholar
Damsholt, N., ‘The role of the Icelandic women in the sagas and in the production of homespun cloth’, Scandinavian Journal of History, 9, 1984.Google Scholar
De arkeologiske utgravninger i Gamlebyen, 1–10, Oslo, Øvre Ervik, 1977–91.
Det nordiske syn på forbindelsen mellem hansestæderne og Norden, Det nordiske historikermøde i Århus 1957, Århus, 1957, reprinted 1972.
Dyrvik, S., ‘1536–1814’, in Danielsen, R. et al., Grunntrekk i norsk historie fra vikingtid til våre dager, Oslo, 1991.Google Scholar
Dyrvik, S., ‘Befolkningsutviklinga 1700–1850’, in Dyrvik, S. et al., Norsk økonomisk historie 1500–1850, Bergen, 1979.Google Scholar
Dyrvik, S., Den lange fredstiden 1720–1784, Mykland, K. (ed.), Norges historie, 8, 2nd edn, Oslo, 1988.
Eide, O. E., ‘De toskipede kirker i Oslo: Et forsøk på redatering og opphavsbestemmelse med utgangspunkt i de siste utgravninger i Clemenskirken’, unpublished master’s dissertation, University of Bergen, 1974.Google Scholar
Ersgård, L., ‘Vår marknad i Skåne’ – bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden, Stockholm, 1988.Google Scholar
Ersgård, L. et al. (eds.), Rescue and Research: Reflections of Society in Sweden 700–1700 AD, Stockholm, 1992.
Fehring, G. P. (ed.), 25 Jahre Archäologie in Lübeck: Erkenntnisse von Archäeologie und Bauforschung zur Geschichte und Vorgeschichte der Hansestadt, Lübeck, 1988.
Fjällström, P., ‘Den nordsvenska kulturbarriären – en symbol för det mångkulturella Norrland’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 14, 1987.Google Scholar
Floderus, E., Sigtuna, Sveriges äldsta medeltidsstad, Stockholm, 1941.
Frandsen, K.-E., Vang og tægt: Studier over dyrkningssystemer og agrarstrukturer i Danmarks landsbyer 1682–83, Esbjerg, 1983.
Frank, R., ‘Marriage in twelfth- and thirteenth-century Iceland’, Viator, 4, 1973.Google Scholar
Gardberg, C. J., ‘Kaupunkilaitos keskiajalla ja uuden ajan alussa’, in Suomen kaupunkilaitoksen historia, 1, Helsinki, 1981.Google Scholar
Gejvall, N.-G., ‘Early medieval church at Westerhus in the light of C-14 collagen datings’, in Mårtensson, A. W. (ed.), Res Mediaevalis Archaeologica Lundensia, 3, Lund, 1968.Google Scholar
Gejvall, N.-G., Westerhus: Medieval Population and Church in the Light of Skeletal Remains, Lund, 1960.
Gissel, S. (ed), Falsterundersøgelsen, 1, Det nordiske Ødegårdsprosjekt, 16, Odense, 1989.
Gissel, S. (ed.), Hornsherredundersøgelsen, med indledende metodeafsnit, Det nordiske ødegårdsprosjekt, 2, København, 1977.
Gissel, S. et al. (eds.), Desertion and Land Colonization in the Nordic Countries c. 1300–1600, The Scandinavian Research Project on Deserted Farms and Villages, 11, Uppsala, 1981.
Grenholm, G. (ed.), Den svenska historien, 1–2, Stockholm, 1966.
Haase, C., Die Entstehung der westfälischen Städte, Münster, 1960.
Hagberg, U. E., ‘Den förhistoriska kalmarbygden’, in Hammarström, I. (ed.), Kalmar stads historia, 1, Kalmar, 1979.Google Scholar
Hald, K., ‘Busetnad, Danmark og Sverige’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 2, 1957.Google Scholar
Hansen, L. I., ‘Slektskap, eiendom og sosiale strategier i nordisk middlelalder’, Collegium Medievale, 7, 1994.Google Scholar
Hansson, P., Samhälle och järn i Sverige under järnåldern och äldre medeltiden: Exemplet Närke, Aun, 13, Uppsala, 1989.
Helle, K., ‘Descriptions of Nordic towns and town-like settlements in early literature’, in Ambrosiani, B. and Clarke, H. (eds.), Developments Around the Baltic and the North Sea in the Viking Age, Birka Studies, 3, Stockholm, 1994.Google Scholar
Helle, K., ‘Tidlig byutvikling i Vestnorge’, in Øye, I. (ed.), Våre første byer, Onsdagskvelder i Bryggens Museum, 7, Bergen, 1992.Google Scholar
Helle, K., ‘Towns’, in Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, New York and London, 1993.Google Scholar
Helle, K., Under kirke og kongemakt, Helle, K. (ed.), Aschehougs Norgeshistorie, 3, Oslo, 1995.Google Scholar
Helle, K., Kongssete og kjøpstad. Fra opphavet til 1536, Bergen bys historie, 1, Bergen, 1982.
Hellesen, J. K. and Tuxen, O. (eds.), Historisk Atlas Danmark, København, 1988.
Helmfrid, S., Östergötland “Västanstång”: Studien über die ältere Agrarlandschaft und ihre Genese, Geografiska Annaler, 1962.
Helmfrid, S. (ed.), Kulturlandskapet och bebyggelsen, Sveriges Nationalatlas, Italy, 1994.
Herteig, A. E., ‘The archaeological excavations at Bryggen, “The German Wharf”, in Bergen, 1955–68: Excavation, stratigraphy, chronology, field-documentation’, in Herteig, A. E. (ed.), The Bryggen Papers, Main Series, 1, Bergen, 1985.Google Scholar
Herteig, A. E., The buildings at Bryggen: Their topographical and chronological development, Herteig, A. E.(ed.), The Bryggen Papers, Main Series, 3:, 1990.Google Scholar
Högberg, U. et al., ‘Maternal deaths in medieval Sweden: an osteological and life table analysis’, Journal of Biosocial Science, 19, 1987.Google Scholar
Holck, P., Cremated Bones: A Medical-Anthropological Study of an Archaeological Material on Cremation Burials, Antropologiske skrifter, 1, Oslo, 1986.
Holck, P., Skjelettmaterialet fra Peterskirken, Tønsberg: En antropologisk rapport, Oslo, 1987.
Holmsen, A., Norges historie fra de eldste tider til 1660, 4th edn, Oslo, 1977.
Hybel, N., ‘The creation of large-scale production in Denmark’, Scandinavian Journal of History, 20, 1995.Google Scholar
Ingesman, P. and Jensen, J. V. (eds.), Denmark i senmiddelalderen, Aarhus, 1994.
Iversen, T., Trelldommen: Norsk slaveri i middelalderen, Historisk institutt, Universitetet i Bergen, Skrifter, 1, Bergen, 1997.
Jacobsen, G., ‘Sexual irregularities in medieval Scandinavia’, in Bullough, V. L. and Brundage, J. (eds.), Sexual Practices & the Medieval Church, Buffalo and New York, 1982.Google Scholar
Jern, K., ‘Förvaltning, beskatning och befolkningsutveckling i svenska Österbotten före 1809’, in Svenska Österbottens historia, 1, Vasa, 1977.Google Scholar
Jutikkala, E., Bonden i Finland genom tiderna, Helsingfors, 1963.
Karras, R. M., Slavery and Society in Medieval Scandinavia, New Haven and London, 1988.
Kaukiainen, Y., ‘Suomen asuttaminen’, in Jutikkala, E. et al. (eds.), Suomen taloushistoria, 1, Helsinki, 1980.Google Scholar
Kerkkonen, G., Västnyländsk kustbebyggelse under medeltiden, Helsingfors, 1945.
Keyser, R. and Munch, P. A. (eds.), Norges gamle Love indtil 1387, 1, Christiania, 1846.
Klang, L., ‘Kolonisation och bebyggelseutveckling i nordöstra Smålands inland’, Bebyggelse-historisk tidskrift, 11, 1986.Google Scholar
Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 1–22, Oslo, København, Malmö, 1956–78.
Kvamme, M., ‘Lokale pollendiagram og bose tningshistorie’, in Näsman, U. and Lind, J. (eds.), Folkevandringstiden i Norden: En krisetid mellem ældre og yngre jernalder, Aarhus, 1988.Google Scholar
Lárusson, M. M., ‘Busetnad, Island: Bebyggelse’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 2, 1957.Google Scholar
Líndal, S., ‘Ægteskab’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 20, Oslo, 1976.Google Scholar
Lindkvist, T., Landborna i Norden under äldremedeltid, Studia historica Upsaliensia, 110, Uppsala, 1979.
Lindman, G., Svedjebruket i Munkeröd: Ett exempel på periodiskt svedjande från yngre stenålder till medeltid i södra Bohusläns kustland, Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter, 3, Göteborg, 1993.
Lindquist, S.-O., Det förhistoriska kulturlandskapet i östra Östergötland: Hallebyundersökningen, I, Acta Universitatis Stockholmiensis, Studies in North-European Archaeology, 2, Stockholm, 1968.
Livi-Bacci, M., A Concise History of World Population, Cambridge, Massachusetts, 1989.
Löfgren, O., ‘Family and household among Scandinavian peasants’, Ethnologia Scandinavica, 1974.Google Scholar
Lund, N. and Hørby, K., Samfundet i vikingetid og middelalder 800–1500, Dansk socialhistorie, 2, København, 1980.
Lunde, Ø., Trondheims fortid i bygrunnen: Middelalderbyens topografi på grunnlag av det arkeologiske materialet inntil 1970, Riksantikvarens skrifter, 2, Trondheim, 1977.
Lunden, K., ‘Gardar, bruk og menneske i høgmellomalderen’, Historisk Tidsskrift, Oslo, 1979.Google Scholar
Lunden, K., Norge under Sverreætten, Mykland, K. (ed.), Norges historie, 3, Oslo, 1976.
Magnusson, G., ‘Lågteknisk järnhandtering i Jämtlands Iän’, Jernkontorets Bergshistoriska Skriftserie, 22, Stockholm, 1986.Google Scholar
Martens, I., Jernvinning på Møsstrond i Telemark: En studie i teknikk, busetning og økonomi, Norske oldfunn, 12, Oslo, 1988.
Marthinsen, L., ‘Maksimum og minimum: Norsk busetnadshistorie etter DNØ’, in Haarstad, K. et al. (eds.), Innsikt og utsyn: Festskrift til Jørn Sandnes, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Skriftserie fra Historisk institutt, 12, Trondheim, 1996.Google Scholar
Miller, W. I., ‘Some aspects of householding in the medieval Icelandic commonwealth’, Continuity and Change, 3, 1988.Google Scholar
Moring, B., Skärgårdsbor: Hushåll, familj och demografi i en finlänsk kustbygd på 1600-, 1700- och 1800-talen, Helsinki, 1994.
Murray, A. C., Germanic Kinship Structure: Studies in Law and Society in Antiquity and the Early Middle Ages, Studies and Texts. Pontifical Institute of Medieval Studies, 65, Toronto, 1983.
Mykland, K., Gjennom nødsår og krig 1648–1720, Mykland, K. (ed.), Norges historie, 7, 2nd edn, Oslo, 1988.
Myrdal, J. and Söderberg, J., Kontinuitetens dynamik: Agrar ekonomi i 1500-talets Sverige, Stockholm Studies in Economic History, 15, Stockholm, 1991.
Myrdal, J., ‘Agrarteknik och samhälle under två tusen år’, in Näsman, U. and Lind, J. (eds.), Folkevan-dringstiden i Norden: En krisetid mellem ældre og yngre jernalder, Aarhus, 1988.Google Scholar
Myrdal, J., Medeltidens åkerbruk: Agrarteknik i Sverige ca. 1000 till 1520, Nordiska museets Handlingar, 105, Borås, 1985.
Myrvoll, S., ‘The trade in Eidsborg hones over Skien in the Medieval Period’, in Edgren, T. (ed.), Proceedings of the Third Nordic Conference on the Application of Scientific Methods in Archaeology, Mariehamn, Åland, Finland, 8–11. October 1984, Iskos, 5, Helsinki, 1985.Google Scholar
Nedkvitne, A. and Norseng, P., Byen under Eikaberg, Oslo bys historie, 1, Oslo, 1991.
Niitemaa, V., Baltian historia, Porvoo, 1959.
Norrbäck, N. (ed.), Finlands historia, 1, Ekenäs, 1992.
Oftedal, M., ‘Busetnad’, KLMN, 2, 1957.Google Scholar
Ólafsson, G. (ed.), Hus, gård och bebyggelse: Föredrag från det XVI nordiska arkeologmötet, Island 1982, Reykjavík, 1983.
Olofsson, S. E., ‘Övre Norrlands medeltid’, in Westin, G. (ed.), Tiden till 1600, Övre Norrlands historia, 1, Umeå, 1962.Google Scholar
Orrman, E., ‘Den svenska bebyggelsens historia’, in Zilliacus, K. (ed.), “Finska skären”: Studier i åboländsk kulturhistoria utgivna av Konstsamfundet till dess 50-årsjubileum 1990, Helsingfors, 1990.Google Scholar
Orrman, E., ‘Ett forsök att beräkna bebyggelsens omfattning i Finland vid utgången av högmedeltiden’, in Haarstad, K. et al. (eds.), Innsikt og utsyn: Festskrift til Jørn Sandnes, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Skriftserie fra Historisk institutt, 12, Trondheim, 1996.Google Scholar
Orrman, E., ‘Ett samhälle av bönder och syndersfolk’, in Emsalöboken, 1, Borgå, 1992.Google Scholar
Orrman, E., ‘Geographical factors in the spread of permanent settlement in parts of Finland and Sweden from the end of the Iron Age to the beginning of modern times’, Fennoscandia archaeologica, 7, 1991.Google Scholar
Orrman, E., ‘Om geologiska faktorers inverkan på bebyggelsen i södra Finland mot slutet av järnåldern och under tidig medeltid’, Historisk Tidskrift för Finland, 72, 1987.Google Scholar
Orrman, E., ‘Svedjebruk på 1500-talets finska kungsgårdar’, in Larsson, B. (ed.), Svedjebruk och röjningsbränning i Norden – terminologi, datering, metoder, Skrifter om skogs- och lant-brukshistoria, 7, Stockholm, 1995.Google Scholar
Persson, E. and Persson, O., ‘Medeltidsfolket från kvarteret Repslagaren’, in Mårtensson, A. W. (ed.), S:t Stefan i Lund: Ett monument ur tiden, Lund, 1981.Google Scholar
Persson, O., ‘Undersökning av människoskelett’, in Mårtensson, A. W. (ed.), Uppgrävt förflutet för Pkbanken i Lund: En investering i arkeologi, Lund, 1976.Google Scholar
Petersen, E. Ladewig, Fra standssamfund til rangsamfund 1500–1700, Dansk socialhistorie, 3, København, 1981.
Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, New York and London, 1993.
Rahmqvist, S., Sätesgård och gods: De medeltida frälsegodsens framväxt mot bakgrund av Upplands bebyggelseshistoria, Upplands Fornminnesförenings Tidskrift, 53, Uppsala, 1996.
Sandnes, J. and Salvesen, H., Ødegårdstid i Norge: Det nordiske ødegårdsprosjekts norske undersøkelser, Det nordiske ødegårdsprosjekt: Publikasjoner, 4, Oslo, 1978.
Sandnes, J., ‘Ødegårdsprosjektet og tallet på gårdsbruk i Norge i høgmiddelalderen’, Historisk Tidsskrift, 58, Oslo, 1979.Google Scholar
Sandnes, J., ‘Bosetning og næringsliv i Nordvestskandinavia i yngre jernalder og tidlig kristen middelalder: en oversikt’, in Baudou, E. and Dahlstedt, K.-H. (eds.), Nord-Skandinaviens historia i tvärvetenskaplig belysning, Acta Universitatis Umensis, Umeå Studies in Humanities, 24, Umeå, 1980.Google Scholar
Sandnes, J., ‘Tolv kyr, to hester og tre træler: Litt om omfanget av træleholdet i Norge i vikingtid og tidlig kristen tid’, Historisk Tidsskrift, 62, Oslo, 1983.Google Scholar
Sandnes, J., Ødetid og gjenreisning: Trøndsk busetningshistorie ca. 1200–1600, Oslo, 1971.
Sandnes, J. and Stemshaug, O. (eds.), Norsk Stadnamnleksikon, Oslo, 1976.
Sarmela, M., ‘Swidden cultivation and environment’, in Larsson, B. (ed.), Svedjebruk och röjningsbränning i Norden – terminologi, datering, metoder, Skrifter om Skogs- och lantbruk-shistoria, 7, Stockholm, 1995.Google Scholar
Sawyer, B. and P., Medieval Scandinavia: From Conversion to Reformation, The Nordic Series, 17, Minneapolis, 1993.
Schia, E., ‘Urban Oslo: Evolution from a royal stronghold and administrative centre’, in Myrvoll, S. el al. (eds.), Archaeology and the Urban Economy, Festschrift to Asbjørn E. Herteig, Arkeologiske skrifter fra Historisk Museum, Universitetet i Bergen, 5, Bergen, 1989.Google Scholar
Schia, E., Oslo innerst i Viken: Liv og virke i middelalderbyen, Oslo, 1991.
Schück, A. (ed.), Befolkning under medeltiden, Nordisk Kultur, 2, Stockholm, Oslo and København, 1938.
Selinge, K. G., ‘Reviderad karta – reviderad forntid?’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 11, 1986.Google Scholar
Selinge, K.-G., ‘Graves and Iron Age settlement’, in Selinge, K.-G. (ed.), Cultural Heritage and and Preservation, National Atlas of Sweden, Italy, 1994.Google Scholar
Sellevold, B. J. et al., Iron Age Man in Denmark, Nordiske Fortidsminder, Ser. B, 8, København, 1984.
Semmingsen, I. et al. (eds.), Norges kulturhistorie, 1, Oslo, 1979.
Sigurðsson, J. V., ‘Forholdet mellom frender, hushold og venner på Island i fristatstiden’, Historisk Tidsskrift, Oslo, 1995.Google Scholar
Siven, C. H., ‘On reconstructing the (once) living population from osteological age data’, International Journal of Anthropology, 6, 1991.Google Scholar
Soininen, A. M., Vanha maataloutemme, Historiallisis Tutkimuksia, 96, Forssa, 1975.
Sømme, A., Jordbrukets geografi i Norge, A–B, Skrifter fra Norges Handelshøyskole i rekken geografiske avhandlinger, 3, Bergen, 1949–59.Google Scholar
Sporrong, U. and Wennersten, E., Marken, gården, släkten och arvet, Solna, 1995.
Sporrong, U., Kolonisation, bebyggelseutveckling och administration: Studier i agrar kulturland-skapsutveckling under vikingatid och tidig medeltid med exempel från Uppland och Närke, Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms universitet, Meddelanden, 61, Stockholm, 1985.
Sporrong, U., Mälarbygd: Agrar bebyggelse och odling ur ett historisk-geografiskt perspektiv, Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms universitet, Meddelanden, 61, Stockholm, 1985.
Stenvik, L. F., ‘Samfunnsstrukturer i Trøndelag i jernalderen’, in Gullberg, K. (ed.), Järnåldern i Mittnorden: Ett symposium kring nya arkeologiska och ekologiska forskningsrön, Acta Antiqua Ostrobotniensia, 4, Vasa, 1994.Google Scholar
Storli, I., ‘Sami Viking Age pastoralism – or “the Fur Trade Paradigm” reconsidered’, Norwegian Archaeological Review, 26, 1993.Google Scholar
Taavitsainen, J.-P., ‘Kaskeaminen ja metsästys erämailla’, Kalevalaseuran vuosikirja, 73, 1994.Google Scholar
Teitsson, B. and Stefánsson, M., ‘Um rannsóknir á íslenzkri byggðarsögu tímabilsins fyrir 1700’, Saga, 10, 1972.Google Scholar
Tesch, S., ‘Sigtuna: Stronghold and early town’, in Nilsson, L. and Lilja, S. (eds.), The Emergence of Towns: Archaeology and Early Urbanization in Non-Roman North-West Europe, Studier i stads- och kommunhistoria, 14, Stockholm, 1996.Google Scholar
Tollin, C., ‘Tidigmedeltida kolonisation i mellersta Småland’, Ymer, 106, 1986.Google Scholar
þorláksson, H., ‘Arbeidskvinnens, særlig veverskens økonomiske stilling på Island’, in Gunneng, H. and Strand, B. (eds.), Kvinnans ekonomiska ställning under nordisk medeltid: Uppsatser framlagda vid ett Kvinnohistoriskt symposium i Kungälv 8–12 oktober 1979, Göteborg, 1981.Google Scholar
Tornberg, M., ‘Storfamiljinstitutionen i Finland’, Nord-Nytt, 1972.Google Scholar
Ulsig, E., ‘Højmiddelalderens danske godssystem set i europæisk sammenhæng’, Bol og by, Land-bohistorisk Tidsskrift, 2, 1996.Google Scholar
Ulsig, E., ‘Landboerne i Skæring: En retrospektiv analyse’, in Ilsøe, H. and Jørgensen, B. (eds.), Plov og pen: Festskrift til Svend Gissel, København, 1991.Google Scholar
Ulsig, E., ‘Pest og befolkningsnedgang i Danmark i det 14. århundre’, Historisk Tidsskrift, 91, København, 1991.Google Scholar
Ulsig, E., Danske adelsgodser i middelalderen, København, 1968.
Urbanczyk, P., Medieval Arctic Norway, Warszawa, 1992.
Vahtola, J., ‘Kansojen moninaisuus’, in Hederyd, O. and Alamäki, Y. (eds.), Tornionlaakson historia, 1, Malung, 1991.Google Scholar
Vebæk, C. L., ‘Kolonisation, Kolonisation af Grønland’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 8, 1963.Google Scholar
Vikkula, A., Seppälä, S.-L. et al., ‘The ancient field of Rapola’, Fennoscandia archaeologica, 11, 1994.Google Scholar
Wallerström, T., Norrbotten, Sverige och medeltiden: Problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi, 1, Lund Studies in Medieval Archaeology, 15:, Stockholm, 1995.
Wastenson, L., National Atlas of Sweden, 1–17, Stockholm 1990–6.
Windelhed, B., Barknåre by: Markanvändning och bebyggelse i en uppländsk by under tusen år, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet: Meddelanden, B 92, Stockholm, 1995.
Wrigley, E. A., ‘Mortality in pre-industrial England: The example of Colyton, Devon, over three centuries’, Dædalus, 97, 1968.Google Scholar
Zachrisson, I. et al., Möten i gränsland: Samer och germaner i Mellanskandinavien, Stockholm, 1997.
Zachrisson, I., ‘Arkeologi och etnicitet: Samisk kultur i mellersta Sverige ca. 1–1500’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 14, 1988.Google Scholar

Save book to Kindle

To save this book to your Kindle, first ensure [email protected] is added to your Approved Personal Document E-mail List under your Personal Document Settings on the Manage Your Content and Devices page of your Amazon account. Then enter the ‘name’ part of your Kindle email address below. Find out more about saving to your Kindle.

Note you can select to save to either the @free.kindle.com or @kindle.com variations. ‘@free.kindle.com’ emails are free but can only be saved to your device when it is connected to wi-fi. ‘@kindle.com’ emails can be delivered even when you are not connected to wi-fi, but note that service fees apply.

Find out more about the Kindle Personal Document Service.

Available formats
×

Save book to Dropbox

To save content items to your account, please confirm that you agree to abide by our usage policies. If this is the first time you use this feature, you will be asked to authorise Cambridge Core to connect with your account. Find out more about saving content to Dropbox.

Available formats
×

Save book to Google Drive

To save content items to your account, please confirm that you agree to abide by our usage policies. If this is the first time you use this feature, you will be asked to authorise Cambridge Core to connect with your account. Find out more about saving content to Google Drive.

Available formats
×