Hostname: page-component-78c5997874-m6dg7 Total loading time: 0 Render date: 2024-11-08T07:55:44.721Z Has data issue: false hasContentIssue false
  • English
  • Français

Grave Structures and Altars: Archaeological Traces of Bronze Age Eschatological Conceptions

Published online by Cambridge University Press:  25 January 2017

Anders Kaliff
Anders Kaliff*
Affiliation:
National Heritage Board, Linköping
*
[email: [email protected]]
Get access Rights & Permissions [Opens in a new window]

Abstract

Mortuary practice can be interpreted as a system of rituals based on people's perceptions of life and death. There is a great deal to suggest the prehistoric find sites we usually call cemeteries also had an important function as ritual sites. Several types of structure occurring at cemeteries from the late Bronze Age and the early Iron Age in southern Scandinavia favour a broader interpretation of these sites. This article is based on the results of the excavated ritual and burial site at Ringeby in Kvillinge parish, Östergötland, an excavation which was undertaken with the express purpose of studying the archaeology of religion. The article also includes a general discussion of the concept of ‘grave’ and different types of structure which can be interpreted as places for cults.

On peut interpréter les pratiques mortuaires comme un système de rites basé sur la perception qu'ont les individus de la vie et de la mort. Il est presque certain que les sites de découvertes pré-historiques que nous appelons cimetières jouaient aussi un rôle important en tant que sites rituels. Les divers types de structures, caractéristiques des cimetières datant de la fin de l'âge de bronze et du début de l'âge de fer, dans le sud de la Scandinavie, semblent corroborer cette interprétation. Cet article se base sur les résultats de l'excavation du site à la fois rituel et mortuaire situé à Ringeby, dans la paroisse de Kvillinge (Östergötland), excavation qui fut entreprise dans le seul but d'étudier l'archéologie de la religion. Cet article comprend aussi une discussion générale portant sur le concept de la ‘tombe’ et sur différents types de structure qui peuvent s'apparenter à des endroits de cultes.

Bestattungspraktiken können als ein System von Ritualen interpretiert werden, das auf den Auffassungen der Menschen über Leben und Tod beruht. Vieles spricht dafür, daß die prähistorischen Fundstellen, die wir gewöhnlich als Friedhöfe bezeichnen, auch eine wichtige Funktion als rituelle Plätze hatten. Mehrere Arten von Strukturen, die auf Friedhöfen der Spätbronzezeit und der Frühen Eisenzeit in Südskandinavien auftreten, legen eine weitergehende Interpretation dieser Plätze nahe. Diesem Beitrag liegen die Ergebnisse des ausgegrabenen Ritual- und Bestattungsplatzes von Ringeby in der Gemeinde Kvillinge in Östergötland zugrunde. Die Ausgrabung wurde zu dem ausdrücklichen Zweck untemommen, die Archäologie von Religion zu untersuchen. Der Aufsatz enthält außerdem eine allgemeine Diskussion des Begriffes ‘Grab’ und unterschiedlicher Typen von Strukturen, die als Kultplätze interpretiert werden können.

Keywords

cultearly Iron Ageeschatologygravelate Bronze Agemortuary practiceritual site
Type
Articles
Information
European Journal of Archaeology , Volume 1 , Issue 2 , 1998 , pp. 177 - 198
Copyright
Copyright © 1998 Sage Publications 

Access options

Get access to the full version of this content by using one of the access options below. (Log in options will check for institutional or personal access. Content may require purchase if you do not have access.)

References

Äijä, K., 1991. Skärgårdsstad – gravar i en välavgränsad bronsåldersmiljö. Arkeologi i Sverige, ny följd 1:169–180. Uppsala.Google Scholar
Anderson, P., 1992. Pyroliths. Forntid i förändring. Aktuell arkeologi III: 15–21. Stockholm Archaeological Reports No. 25. Stockholm: Stockholm University.Google Scholar
Barfield, L. and Hodder, M., 1987. Burnt mounds as saunas and the prehistory of bathing. Antiquity 61: 370–379.CrossRefGoogle Scholar
Baudou, E., 1989. Hög – gård – helgedom i Mellannorrland under den äldre järnåldern. Arkeologi i norr 2. Institutionen för arkeologi, Umeå universitet. Stockholm.Google Scholar
Baudou, E., 1991. Helgedom, hus och hög. Gravfältsundersökningar och gravarkeologi: 71–82. Stockholm: Central Board of National Antiquities.Google Scholar
Bellander, E., 1938. Bålrösen – offerrösen. Kulturhistoriska studier tillägnade Nils Åberg. Stockholm: Royal Academy of Letters, History and Antiquities.Google Scholar
Bennett, A., 1987. Graven religiös och social symbol. Strukturer i folkvandringstidens gravskick i Mälarområdet. Theses and Papers in North-European Archaeology 18. Tierp: Stockholm University.Google Scholar
Binford, L.R., 1972. Mortuary Practices: Their Study and Their Potential. An Archaeological Perspective. New York.Google Scholar
Björhem, N. and Säfvestad, U., 1993. Fosie IV. Bebyggelse under brons- och järnålder. Malmöfynd 6. Utgiven av Malmö Museer. Arlöv.Google Scholar
Buckley, V., 1990. Burnt Offerings. International Contributions to Burnt Mound Archaeology. Dublin: Wordwell Ltd – Academic Publications.Google Scholar
Burström, M., 1990. Järnframställning och gravritual. En strukturalistisk tolkning av järnslagg i vikingatida gravar i Gästrikland. Fornvännen 85: 261–271. Stockholm.Google Scholar
Carlsson, T., 1995. Objects and Attitudes – Lusatian Impact on Material and Mental Culture in South-East Sweden during the Late Bronze Age. Journal of European Archaeology 3 (2): 43–58.Google Scholar
Carmichael, D.L., Hubert, J., Reeves, B. and Schanche, A. (eds), 1994. Sacred Sites, Sacred Places. One World Archaeology 23. London: Routledge.Google Scholar
Chapman, R. and Randsborg, K., 1981. Approaches to the Archaeology of Death. In Chapman, R., Kinnes, I. and Randsborg, K. (eds), The Archaeology of Death. Cambridge: Cambridge University Press.Google Scholar
Damell, D., 1989. Södermanland. In Jansson, S., Lundberg, E.B. and Bertilsson, U. (eds), Hällristningar och hällmålningar i Sverige. Helsingborg: Forum.Google Scholar
De Vries, J., 1956. Altgermanische Religionsgeschichte 1. Grundriß der germanischen Philologie 12: 1. Berlin: de Gruyter.Google Scholar
Dommasnes, L.H., 1991. Arkeologi och religion. In Steinsland, G. et al. (eds), Nordisk Hedendom et Symposium. Odense: Odense Universitetsfortag.Google Scholar
Eddadigte I-III. Udg af Jón Helgason, 1971. Nordisk Filologi. Tekster og lærebøger till universitetsbrug. Oslo: Dreger.Google Scholar
Edsman, C-M., 1987. Altar. In Eliade, M. (ed.), The Encyclopedia of Religion, Vol. 1, 222–225. New York: Macmillan Library Reference.Google Scholar
Ekholm, G., 1957. Brillinge nr 1. Ett Vaksala-gravfält fron romersk järnålder. Tor 3:81–92. Uppsala.Google Scholar
Elfstrand, B., 1979. Järnåldersgravar i Valle härad. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1979–1980: 268–288.Google Scholar
Eliade, M., 1958. Patterns in Comparative Religion. London: Sheede & Ward.Google Scholar
Eliade, M., 1964. Shamanism. London: Routledge & Kegan Paul.Google Scholar
Furingsten, A., 1985. Samhällsförändringar i ett långtidsperspektiv. Ett exempel från södra Västergötland. Series B. Gothenburg. Archaeological Theses No 1. Stockholm: University of Gothenburg.Google Scholar
Gräslund, B., 1983. Jordfästning och likbränning, Vägen till livet efter detta speglat i bronsålderns och stenålderns gravskick. Foredrag ved det 1. Nordiske Bronsealder-symposium på Isegran 3: 6. Oktober 1977, eds. Christensen and Stensdal-Hjelvik. Varia 9.Google Scholar
Gräslund, B., 1994. Prehistoric Soul Beliefs in Northern Europe. Proceedings of Prehistoric Society 60: 15–26.Google Scholar
Henriksen, M.B., 1991. 3 fynske dødehuse fra romersk jernalder. Fynske Minder. Odense Bys Museer. Årbog.Google Scholar
Hodder, I., 1982. Symbols in Action. Cambridge: Cambridge University Press.Google Scholar
Hodder, I., 1986. Reading the Past. Cambridge: Cambridge University Press.Google Scholar
Hoffman, H., 1967. Symbolik der Tibetischen Religionen und des Schamanismus. Symbolik der Religionen, Bd XII. Stuttgart: Hierseman.Google Scholar
Hultgård, A., 1996. Fornskandinavisk kult – finns det skriftliga källor. Arkeologi från stenålder till medeltid. Artiklar baserade på Religionsarkeologiska nätverksgruppens konferens på Lövstadbruk den 1–3 december 1995. Engdahl, K. and Kaliff, A. (eds), RAÄA, Arkeologiska undersökningar, Skrifter nr 19. Linköping: Riksantikvarieämbetet.Google Scholar
Hyenstrand, Å., 1966. Igelstakomplexet. Kring yngre bronsälder i Mälarområdet. Uppsala: Uppsala University.Google Scholar
Hyenstrand, Å., 1979. Arkeologisk regionindelning av Sverige. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.Google Scholar
Jaanusson, H., Löfstrand, L., and Vahlne, G., 1978. Fornlämning 69, boplats Hallunda, Botkyrka sn, Södermanland. Del III. Arkeologisk undersökning 1969–71. RAÄ Rapport UV 1978: 11. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.Google Scholar
Jaanusson, H., 1981. Hallunda. A Study of Pottery from a late Bronze Age Settlement in Central Sweden. Stockholm: The Museum of National Antiquities.Google Scholar
Jankavs, P., 1981. “Social Image” – “Cemetery Image”, Some Generalisation Problems 3rd–8th Centuries AD on Gotland. In Moberg, C.-A. (ed.), Similar Finds? Similar Interpretations? Göteborg: University of Göteborg.Google Scholar
Jankavs, P., 1987. Samhälle – Symbol – Grav. Reflexioner kring ett arkeobgiskt problemområde. Uppsats för Fil. lic. examen. Göteborgs Universitet.Google Scholar
Jennbert, K., 1988. Gravseder och kulturformer. I arkeologins gränsland. Gravskick och gravdata. Rapport från arkeologidagarna 13–15 January 1988. Lund.Google Scholar
Jensen, R., 1989. The Bronze Age in Eastern Central Sweden – Heaps of Fire-Cracked Stones and the Settlement Pattern. In Ambrosiani, B. (ed.), Die Bronzezeit im Ostseegebiet. Ein Rapport der Kgl. Schwedischen Akademie der Literatur Geschichte und Altertumsforschung; über das Julita-Symposium 1986. KVHAA Konferenser 22. Stockholm.Google Scholar
Johansen, Ø., 1979. New Results in the Investigation of the Bronze Age Rock Carvings. Norwegian Archaeological Review 2 (2): 108–114.Google Scholar
Kaliff, A, 1992. Brandgravskick och föreställningsvärld. En religionsarkeologisk diskussion. Occasional Papers in Archaeology 4. Uppsala: Uppsala University.Google Scholar
Kaliff, A., 1994. Skärvstenshögar och kremeringsplatser. Exempel och experiment med utgångspunkt från en utgrävning i Ringeby, Kvillinge sn, Östergötland. Tor 26: 35–55.Google Scholar
Kaliff, A., 1996. Ringeby. En grav- och kultplats från yngre bronsåldern. Arkeologisk undersökning, RAÄ 6, Kvillinge sn, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Linköping, 1995: 51.Google Scholar
Kaliff, A., 1997. Grav och kultplats. Eskatologiska föreställningar under yngre bronsålder och äldre järnålder i Östergötland. Aun 24. Uppsala.Google Scholar
Karlenby, L., Knape, A. and Klockhoff, M., 1991. En grav och två bronsfynd från Linköping. Tor 23: 9–42.Google Scholar
Krämer, W., 1966. Prähistorische Brandopferplätze. In Degen, R., Drack, W. and Wyss, R. (Hrsg). Helvetia Antiqua. Festschrift Emil Vogt. Zürich: Schweizerische Landesmuseum.Google Scholar
Kristiansen, K., 1993. From Villanova to Seddin. The Reconstruction of an Elite Exchange Network during the Eighth Century BC. Trade and Exchange in Prehistoric Europe. In Scarre, C. and Healy, F. (eds), Proceedings of a Conference held at the University of Bristol, April 1992. Monograph 33. Exeter: Oxbow.Google Scholar
Larsson, L. and Wyszomirska, B. (eds), 1989. Arkeologi och religion. Rapport från arkeologidagarna 16-18 januari 1989. University of Lund, Institute of Archaeology Report Series No. 34.Google Scholar
Larsson, T.B., 1986. The Bronze Age Metalwork in Southern Sweden – Aspects of Social and Spatial Organization 1800–500 BC. Umeå: University of Umeå.Google Scholar
Larsson, T.B., 1990. Skärvstenshögar – the burnt mounds of Sweden. Burnt Offerings. International Contributions to Burnt Mound Archaeology. Compiled by Victor Buckley. Dublin: Wordwell Ltd – Academic Publications.Google Scholar
Larsson, T.B., 1993. Vistad. Kring en befäst gård i Östergötland och Östersjökontakter under yngre bronsålder. Studia Archaeologica Umensis 4. Umeå: University of Umeå.Google Scholar
Leube, A., 1991. Zum Verhältnis zwischen Gräberfeld und Siedlung in der römischen Kaiserzeit. Bestattungsweseh und Totenkult. Berlin: Akademie Verlag.Google Scholar
Lundquist, L., 1991. Undersökta skärvstenshögar i Västsverige. Arkeologi i Sverige. Ny följd 1: 43–60.Google Scholar
Nilsson, C., 1987, Gravundersökningar i Östergötland åren 1967–84. 7000 år på 20 år, Arkeologiska undersökningar i Mellansverige. T. Andræ, Hasselmo, M. and Lamm, K., Riksantikvarieämbtete– UV. Stockholm: Central Board of National Antiquities.Google Scholar
Nylén, E., 1958. Pryda, skydda, binda? Om gravskickets mening och skärvstens-rösenas problem med anledning av ett aktuellt bronsåldersfynd. Gotländskt arkiv 1958: 23–38.Google Scholar
Olausson, M., 1995. Det inneslutna rummet – om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f.Kr till Kristi födelse. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter nr 9.Google Scholar
Pader, E.-J., 1982. Symbolism, Social Relations and the Interpretation of Mortuary Remains. BAR International Series 130. Oxford: British Archaeological Reports.Google Scholar
Renfrew, C. and Zubrow, W.B.W. (eds), 1994. The Ancient Mind: Elements of Cognitive Archaeology. New Directions in Archaeology. Cambridge: Cambridge University Press.Google Scholar
Ryan, M., 1990. Ancient cooking places at Catstown near Huginstown, Co. Kilkenny. Burnt Offerings. International Contributions to Burnt Mound Archaeology. Compiled by Buckley, Victor. Dublin: Wordwell Ltd – Academic Publications.Google Scholar
Schlenter, U., 1960. Brandbestattung und Seelenglauben. Verbreitung und Ursachen der Leichenverbrennung bei Aussereuropaischen Völkern. Berlin: Deutsches Verlag der Wissenschaft.Google Scholar
Shanks, M. and Tilley, C., 1987. Social Theory and Archaeology. Worcester: Polity Press.Google Scholar
Sigvallius, B., 1994. Osteologisk analys av benmaterialet från fornlämning 6, Ringeby, Kvillinge socken, Östergötland. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museum, Dnr 8265/92.Google Scholar
Stålbom, U., 1994. Klinga. Ett gravfält. Slutundersökning av ett gravfält och bebyggelse-lämningar från bronsålder och äldre järnålder. Östergötland, Norrköpings kommun, Borgs socken, Klinga, STÄ 6352, Fornlämning 210. RAÄ UV Linköping. Linköping.Google Scholar
Stjernquist, B., 1990. An Iron Age Settlement at Smedstorp, in South-east Scania. Meddelanden från Lunds universitets historiska museum 1989–1990. New Series Vol. 8. Lund.Google Scholar
Strömberg, M., 1982. Ingelstorp. Zur Siedlungsentwicklung eines südschwedischen Dorfes. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 4o no. 14. Lund.Google Scholar
Thomas, L.-V., 1987. In Eliade, M. (ed.), Funeral Rites. The Encyclopedia of Religion, Vol. 5. New York: Macmillan Library Reference.Google Scholar
Thörn, R., 1993. Eldstadssystem – fysiska spår av bronsålderskult. Ett försök att spåra kultplatser och kulturinfluenser. C-uppsats i arkeologi. Lund: University of Lund.Google Scholar
Thörn, R., 1994. Werner Krämer och europeiska eldofferplatser. D-uppsats i arkeologi, Lunds universitet.Google Scholar
Wigren, S., 1987. Sörmländsk bronsåldersbygd. En Studie av tidiga centrumbildningar daterade med termoluminiscens. Stockholm: Stockholm University.Google Scholar
Wigren, S., Broström, S.-G., Ihrestam, K. and Eriksson, B., 1990. Hällristningarna i Släbroparken, Nyköping. Arkeologisk undersökning och dokumentation. Länstyrelsen i Södermanlands län informerar, nr 2. Nyköping: County Board of Södermanland.Google Scholar