Hostname: page-component-586b7cd67f-2brh9 Total loading time: 0 Render date: 2024-12-01T04:51:13.875Z Has data issue: false hasContentIssue false
  • English
  • Français

The double feature of musical folkbildning: three Swedish examples

Published online by Cambridge University Press:  21 February 2012

Sture Brändström ,
Johan Söderman  and
Ketil Thorgersen
Sture Brändström*
Affiliation:
Department of Arts, Communication and Education, Luleå University of Technology, Box 744, SE-94128 Piteå, [email protected]
Johan Söderman
Affiliation:
Malmö [email protected]
Ketil Thorgersen
Affiliation:
Stockholm [email protected]
*
Corresponding author: Sture Brändström
Get access Rights & Permissions [Opens in a new window]

Abstract

The purpose of this article is to analyse three case study examples of musical folkbildning in Sweden. The first case study is from the establishment of the state-funded Framnäs Folk High Music School in the middle of the last century. The second case study, Hagström's music education, is from the same time but describes a music school run by a private company. The third case study concerns a contemporary expression of folkbildning, namely hip-hop. The theoretical framework that inspired this article stems from the work of Pierre Bourdieu. The double feature of folkbildning appears in terms of: elitist and democratic tendencies, high and low taste agendas, control and freedom.

Type
Research Article
Information
British Journal of Music Education , Volume 29 , Issue 1 , March 2012 , pp. 65 - 74
Copyright
Copyright © Cambridge University Press 2012

Access options

Get access to the full version of this content by using one of the access options below. (Log in options will check for institutional or personal access. Content may require purchase if you do not have access.)

References

AMBJÖRNSSON, R. (1988) Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880–1930. Stockholm: Carlsson.Google Scholar
BOHMAN, S. (1985) Arbetarkultur och kultiverade arbetare: en studie av arbetarrörelsens musik. Stockholm: Nordiska museet.Google Scholar
BOURDIEU, P. (1984) Distinction: A Social Critique of the Judgement of Taste. London: Routledge.Google Scholar
BRÄNDSTRÖM, S. (2007) Framväxten av musikpedagogiska ideal vid en folkhögskola: Rekrytering och studiemiljö. Nordic Research in Music Education Yearbook, 9, 83–94. Oslo: Norwegian Academy of Music.Google Scholar
BRÄNDSTRÖM, S. & WIKLUND, C. (1995) Två musikpedagogiska fält. En studie om kommunal musikskola och musiklärarutbildning. Umeå: Umeå universitet.Google Scholar
CHANG, J. (2005) Can't Stop, Won't Stop: A History of the Hip-hop Generation. New York: St Martin's Press.Google Scholar
DU BOIS, W. E. B. (1903/1999) The Souls of Black Folks. NewYork: Oxford.Google Scholar
GUSTAVSSON, B. (1995) Att tänka om folkbildningsidén. In Bergstedt, B. & Larsson, S. (Eds), Om folkbildningens innebörder. Norrköping: Mimer.Google Scholar
JANSSON, M. (2006) Musik för miljoner. Uppsala: Uppsala Publishing House.Google Scholar
LARSSON, S. (1995) Folkbildningen och vuxenpedagogiken. In Bergstedt, B. & Larsson, S. (Eds), Om folkbildningens innebörder. Norrköping: Mimer.Google Scholar
LARSSON, A. (2005 a) Musikcirkelrörelsen 1930–1969: Om amatörmusicerande som folkbildning. Svensk tidskrift för musikforskning, 87, 54–68.Google Scholar
LARSSON, A. (2005 b) Rektorn, bildningen och tron – om Adrian Wennström. Personhistorisk tidskrift, 2005, 1.Google Scholar
LARSSON, A. (2007) Musik, bildning och utbildning: Ideal och praktik i folkbildningens musikpedagogiska utbildningar 1930–1978. Göteborg/Stockholm: Makadam.Google Scholar
LARSSON, A. (2009) Musikutbildning i lokalsamhället: Framnäs folkhögskola som alternativ och miljö. In Högman, A-K. & Stolare, M. (Eds), I Lärandets gränsland: Formella, icke-formella och informella studier igår och idag. Hedemora: Gidlunds.Google Scholar
LIEDMAN, S.-E. (1997) I skuggan av framtiden: Modernitetens idéhistoria. Stockholm: Bonnier Alba.Google Scholar
NORDSKOG, E. M. (2008). På sporet av et moderne dannelsesprosjekt? Om dannelse, fjernsyn og Typisk norsk. Bergen: University of Bergen.Google Scholar
ONSÉR-FRANZÉN, J. (1995) Den positiva balansen: Etnologisk betraktelse över folkbildningen. In Bergstedt, B. & Larsson, S. (eds), Om folkbildningens innebörder. Norrköping: Mimer.Google Scholar
PERSSON, M. (2000) Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
RYDBECK, K. (1997) Den svenska folkbildningshistorien från 1800-talets början till 1900-talets mitt. Ett panorama. In Öhrström, E. (Ed), Musiken, folket och bildningen. Linköping: Mimer.Google Scholar
SERNHEDE, O. (2002) Alienation is my nation. Hiphop och unga mäns utanförskap i Det nya Sverige. Stockholm: Ordfront.Google Scholar
SMoK, SVERIGES MUSIK- OCH KULTURSKOLERÅD (2010). Retrieved October, 7, 2010, from http://www.smok.se/in-english.Google Scholar
SOU, STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR (1967) Rikskonserter: Konsertbyråutredningens slutbetänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X; 1967:9. Stockholm: Esselte.Google Scholar
SÖDERMAN, J. (2007) Rap(p) i käften. Hiphopmusikers konstnärliga och pedagogiska strategier. Lund: Lunds universitet, Musikhögskolan i Malmö.Google Scholar
SÖDERMAN, J. & FOLKESTAD, G. (2004) How hip hop musicians learn: strategies in informal creative music making. Music Education Research 6 (3), 313–326.CrossRefGoogle Scholar
THORGERSEN, K. (2009) “Music from the Backyard”: Hagström's Music Education. Luleå: Luleå tekniska universitet, Musikhögskolan i Piteå.Google Scholar
THORNTON, S. (1995) Club Cultures. Music, Media and Subcultural Capital. Bodmin/Cornwall: Polity Press.Google Scholar
TOOP, D. (2000) Rap Attack 3. London: Serpent's tail.Google Scholar
WALDÉN, L. (1994) Handen och anden: De textila studiecirklarnas hemligheter. Stockholm: Carlsson.Google Scholar
WATKINS, S. C. (2005) Hip Hop Matters. Politics, Pop Culture and the Struggle for the Soul of a Movement. Boston: Beacon Press.Google Scholar