Hostname: page-component-586b7cd67f-dlnhk Total loading time: 0 Render date: 2024-11-24T03:44:30.739Z Has data issue: false hasContentIssue false
  • English
  • Français

How to organize oneself within history: Pehr Tham and his relation to antiquity at the end of the 18th century

Published online by Cambridge University Press:  02 January 2015

Jarl Nordbladh
Jarl Nordbladh*
Affiliation:
Department of Archaeology, Göteborg University, Box 200, SE 405 30 Gothenburg, Sweden.
Get access Rights & Permissions [Opens in a new window]

Extract

Recently a doctoral dissertation was submitted to the Department of Archaeology at IJppsala [Jniversity. The author, Michel Notelid, presented and defended a text, called Den omvanda diskursen (The Second Glance: A study of transitions in the history of archaeological discipline). This work (Notelid 2000; 2001) represents quite a new way of looking at the discipline’s past, with the serious ambition to understand the romantic approach to prehistory in its own right, and not primarily as a fumbling, imaginative and pre-scientific start of a new discipline. The archaeological community was puzzled by this work, and very few scholars were able to read and appreciate this distinctive and unexpected perspective. There were obstacles, and possibly the most difficult one was the very language used. This language was in itself a sort of romantic reconstruction, which did not clearly indicate the difference between the plain text and passages of citations.

Keywords

18th centuryromanticismantiquariansurveyarchiveshistory of science and ideas
Type
Special section: Ancestral Archives: Explorations in the History of Archaeology
Information
Antiquity , Volume 76 , Issue 291 , March 2002 , pp. 141 - 150
Copyright
Copyright © Antiquity Publications Ltd. 2002

Access options

Get access to the full version of this content by using one of the access options below. (Log in options will check for institutional or personal access. Content may require purchase if you do not have access.)

References

Adolfsson, M. 2000. Fädeneslandets Känncdom. Om svenska ortsbeskrivningsprojekt och ämbetsmäns folklivs-skildringar under 1700- och 1800-talet. Stockholm: Etnalogiska institutionen, Stockholms universitet.Google Scholar
Appelgren, S. 1972. Västgötsk hembygdsforskning under åren 1740–1820. Kommittén för utgivande av beskrivning över Västergötland, Bidrag till landskapets kulturhistoria och naturheskrivning. B:6. Skara.Google Scholar
Arvidson, S. 1993. Harmens diktare. Thorild II. Stockholm: Carlssons.Google Scholar
Bahn, P. G. (ed.). 1996. The Cambridge illustrated history of archaeology. Cambridge: Cambridge University Press.Google Scholar
Broberg, G. 1999. Det linnéanska universitetet, in Eriksson, & Johannisson, (ed.): 51–63.Google Scholar
Christensson, F. 1999. Vetenskapen i provinsen. Om baronerna Gyllenstierna på Krapperup och amatörernas tidevarv. Stockholm: Atlantis.Google Scholar
Claeson, H. 1993. Dagsnäs — ett gods och dess människor. Del 1: Tiden fram till 1820, in Boken om Härlunda-Bjärka. Del 1: 225–331. Nossebro: Härlunda-Bjärka Hembygdsförening.Google Scholar
Eriksson, G. 1962. Elias Fries och den romantiska biologien. Uppsala & Stockholm: Lärdomshistoriska Samfundet, Almqvist & Wiksell. Lychnos-Bibliotek no 20 .Google Scholar
Eriksson, G. 1979. Den svenska romantiken, in Lindberg, Bo (ed.), 13 uppsatser i svensk idé- och lärdomshisloria: 112–23. Uppsala: Bokförlaget Carmina.Google Scholar
Eriksson, G. 1999. Det romantiska universitet, in Eriksson, & Johannisson, (ed.): 64–71.Google Scholar
Eriksson, G. & Johannisson, K. (ed.). 1999. Den akademiska gemenskapeu. Universitetens idé- och identitet. Ett symposium till Tore Frängsmyrs 60-årsdag. Uppsala: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet. Skrifter 21.Google Scholar
Erixon, S. & Wallin, S.. 1932. Västgötagårdar. Herremännens och böndernas äldre byggnadskultur i Skaraborgs län, undersökt genom Nordiska Museet. Vägledande översikt redigerad av Sigurd Erixon och Sigurd Wallin på uppdrag av Skaraborgs läns hushållningssällskap till Utställningen i Skara vid Sällskapets 125-årsjubileum den 22 juni 1932. Stockholm: Nordisk Rotogravyr.Google Scholar
Fehrman, C. 1956. Ruinernas romantik. Stockholm: Bonniers.Google Scholar
Frängsmyr, T. 1981. The Enlightenment in Sweden, in Porler, R. & Teich, M. (ed.), The Enlightenment in national context: 164–75. London: Cambridge University Press..Google Scholar
Geijer, E. G. 1923. Samlade skrifter. Första delen. Essayer och avhandlingar 1803–1817. Genomsedd av J Landquist. Stockholm: P.A. Nordstedt & Söner.Google Scholar
Gislestam, T. 1994. C.G.G. Hilfelings gotländska resor. I. Visby: Gotlands Fornsal.Google Scholar
Hildebrand, B. 1937. C.J. Thomsen och hans lärda förbindelser i Sverige 1816–1837. Bidrag till den nordiska forn- och hävdaforskningens historia. I: Tiden till 1826. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar Del 44: 1.Google Scholar
Jacobowsky, C. W. 1964. Pehr Tham som boksamlare, Västgötalitteratur (1964): 25–33. Tidskrift utgiven av Föreningen för västgötalitteratur Nr Ω.Google Scholar
Mjöberg, J. 1967. Drömmen om Sagatiden. Första delen. Återblick på den nordiska romantiken Från 1700-talets mitt till nygöticismen (omkr. 1865). Stockholm: Natur och Kultur.Google Scholar
Notelid, M. 2000. Det andra påseendet. En studie av övargångar i den arkeologiska disciplinens historia. Uppsala: Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. OPIA 22.Google Scholar
Notelid, M. 2001. Det andra påseendet. Del II. Den omvända diskursen. Uppsala: Institutionen för arkeologi och antik historia. Uppsala universitet. OPIA 23.Google Scholar
Randsborg, K. 1992. Antiquity and archaeology in ‘bourgeois’ Scandinavia 1750–1800, Acta Archaeologica 63: 209–33.Google Scholar
Runeby, N. 1988. ‘Ett otidigt och okänt främmande’. Om den lärde, Studenten, universitetet och vår bildningstradition, Lychnos. Lärdomshistoriska Samfundets Årsbok: 91–119.Google Scholar
Schiller, H. 1930. En originell herre. Pehr Tham till Dagsnäs. Den siste rudbeckianen. Stockholm: Albert Bonniers förlag.Google Scholar
Schnapp, A. 1996. The discovery of the past. The origins of archaeology. London: British Museum Press.Google Scholar
Schück, H. 1932–1944. Kgl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Dess Förhistoria och Historia. Band I—VIII. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.Google Scholar
Stenroth, I. 1972. Göthiska Förbundet, doctoral thesis, Göteborg University.Google Scholar
Ståhle, C. I. 1960. Rannsakningar efter antikviteter. Band I. På Akademiens uppdrag utgivna och redigerade. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.Google Scholar
Ståhle, C. I. 1969. Rannsakningar efter antikviteter. Band II. På Akademiens uppdrag utgivna. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.Google Scholar
Ståhle, C. I. & Stahre, N.-G.. 1992. Band III. På Akademiens uppdrag utgivna. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien..Google Scholar
Tham, P. 1794. Göthiska Monumenter; samlade och beskrifne. Stockholm: Langeska tryckeriet.Google Scholar
Uggla, A. 1932. Kilian Stobaei instruktion för en forskningsfärd i Skåne 1729, Svenska Linné-Sällskapets Årsskrift, Årgång XV: 132–9.Google Scholar